Stephiegoesfit

Jag glömde det viktigaste av allt! Jag kan inte riktigt kategorisera detta mål, men det går väl egentligen som en röd tråd genom de flesta saker jag tänker och gör... Jag måste lära mig att leva med att vissa saker som händer kan man inte råda över. Livet har sin gång och tråkiga saker händer. Jag ser, förmodligen på grund av många tråkigheter som hänt omkring mig, ofta bara det mörka i alla sådana här saker. Livet måste ändå någonstans gå vidare och kanske kan jag se det som en gest mot de som drabbas av tråkigheter (mig själv inkluderad) att ta vara på faktumet att jag fortfarande har möjligheten att nå mina mål! Medkänsla är bra, men till en viss gräns. Det hjälper ingen att jag grottar ner mig i saker och totalt deppar ihop över världens elände, framförallt inte mig själv!